Vxl: 0500-48 14 44



Våra referenser

Hans Hofflander på Akademiska Hus tror på partnering

Hans Hofflander upptäckte hur stora mervärden det finns i partnering när han jobbade med Hus Vänern.

Hans Hofflander berättar om projektet "Hus Vänern" där Jonny Gustavsson från URKRAFT var partneringledare. Hus Vänern blev 2009 vinnare av Stora Samhällsbyggarpriset.

Hans Hofflander arbetar som fastighetsutvecklare på Akademiska Hus, fastighetsbolaget som, liksom namnet antyder, fokuserar på att bygga och förvalta akademiska miljöer för högre utbildning, forskning och innovation. Akademiska Hus är den ledande hyresvärden för universitet och högskolor i Sverige, och mottog det prestigefyllda Stora Samhällsbyggarpriset år 2009 för partneringprojektet Hus Vänern.

– Jag var fastighetschef på den tiden, minns Hans. Det var ett fantastiskt projekt, inte bara i den bemärkelsen att vi vann Stora samhällsbyggarpriset, utan framförallt för att byggprocessen på ett framgångsrikt sätt engagerade alla involverade parter.

Juryns motivering

En del av juryns motivering till varför just partneringprojektet Hus Vänern utsågs till vinnare av Stora samhällsbyggarpriset löd:

”En engagerad och långsiktig hyresgäst har i nära samarbete med en erfaren och målmedveten byggherre skapat en effektiv byggprocess med stora kvaliteter. Samverkan med totalentreprenör och övriga aktörer i projektet har medfört att allas kompetenser nyttjats väl.”

Hans är övertygad om att den framgångsrika byggprocessen var en effekt av att Hus Vänern byggdes i samverkansformen partnering.

– När Akademiska Hus valde upphandlingsform för projektet var partnering inte så känt i organisationen, berättar han. Men jag och den numer pensionerade projektchefenBertil Persson lobbade för partnering som samverkansform redan i ett väldigt tidigt skede. Vi drev frågan med eftersom vi var säkra på att partnering skulle gynna projektet.

Hans och Bertil tilltalades av tanken på att bygga i partnering eftersom de såg fördelarna med att genomföra projektet i en öppen och ärlig samverkan där alla involverade aktörer skulle ha möjlighet att påverka under hela byggskedet. De hade båda erfarenheter från traditionella entreprenader som präglats av bristande kommunikation mellan aktörerna, vilket orsakade missförstånd och därmed även förseningar och fördyrningar.

VI VAR SÄKRA PÅ ATT PARTNERING SKULLE GYNNA PROJEKTET."

– Det har funnits och dröjer sig kvar en tradition i den här branschen av att man, kanske inte direkt luras, men man är på sin vakt, säger Hans. Man gör ofta sitt och inget mer. De juridiska dokumenten reglerar till stor del hur vi gör när vi inte kommer överens, och det dyker upp ovälkomna räkningar under projektets gång. Det har varit och är delvis fortfarande en konservativ, och oerhört pengafokuserad, bransch, där beställaren i många fall väljer det billigaste alternativet framför det mest kvalitativa och över tiden mest kostnadseffektiva. Men partnering bryter den traditionen. Sakta har ett nytt mönster börjat skönjas.

I sann partneringanda

Hans och Bertil fick sin vilja igenom, och det bestämdes att Hus Vänern skulle genomföras som en totalentreprenad med partneringavtal. Skanska Hus Värmland utsågs till totalentreprenör och URKRAFT engagerades som partneringledare. Ett gediget arbete för att svetsa samman de olika aktörerna inleddes, och rönte stor framgång. Projektet byggdes i partnering inte bara på pappret – utan även i praktiken.

– Det fanns en alldeles speciell anda i projektet, en känsla av att alla vi aktörer trots vida skilda uppgifter och erfarenheter arbetade med samma sak, nämligen Hus Vänern, säger Hans. En partneringsamverkan kan ju se ut på många sätt, men jag tror faktiskt att den i vårt fall nådde väldigt långt jämfört med många andra partneringprojekt, mycket tack vare URKRAFT och Jonny Gustavssons insats som partneringledare.

Alla projektets aktörer involverades under hela byggprocessen på ett helt annat sätt än vad som hade varit möjligt i en traditionell entreprenad. Genom gemensamma aktiviteter, möten och utbildningar som URKRAFT anordnade lärde deltagarna i projektet känna varandra och förståelsen ökade för såväl projektet som helhet som för vilka olika roller de medverkande hade.

JONNY KAN KONSTEN ATT VARA TREVLIG OCH DRIVANDE PÅ SAMMA GÅNG."

– Jonny gjorde ett oerhört gott intryck på mig, som partneringledare och som person, berättar Hans. Han är både engagerad, professionell och kan konsten att vara trevlig och drivande på samma gång. Jag brukar säga att det finns två sorters arbetsmetoder – samverkan som arbetsmetod och konfrontation som arbetsmetod. När vi byggde åt Karlstads universitet valde vi samverkan som arbetsmetod, och det är jag väldigt glad för.

Sparade över 17 miljoner kronor

Eftersom varenda person som medverkade i partneringprojektet fick möjlighet att bidra med sin unika erfarenhet och kunskap, hittades ett stort antal alternativa lösningar som utan att försämra kvaliteten på byggnaden besparade projektet mer än 17 miljoner kronor. Ett gemensamt fläktrum, istället för tre separata, effektivisering av kanalsystem och en annan typ av plastmatta än den tidigare föreslagna – förändringarna var ofta enkla, men kom att betyda mycket för projektet och för de medverkande.

– När vi byggde Hus Vänern upptäckte vi hur fantastiskt stora mervärden det finns med att jobba i partnering, berättar Hans. Vi trivs bättre när vi jobbar i ett öppet och ärligt klimat, vi mår bättre, vi förstår varandra bättre… väldigt mycket blir helt enkelt bättre. Ska jag hitta något som vi måste lyckas bättre med nästa gång, så är det att åtgärda anmärkningarna från slutbesiktningen snabbare och bättre. När ”fabriken” avvecklas försvinner alla goda krafter snabbt mot nya utmaningar och förvaltningen får ta över. Sättet vi arbetade på när Hus Vänern byggdes var dock totalt sett en positiv upplevelse för både mig och Bertil.

Hans skrattar till.

– Fast Bertil grämde sig lite, eftersom han skulle gå i pension när projektet var klart. ”Att jag inte arbetat i partnering förut!” sa han. ”Det här var mitt sista jobb och det roligaste jag gjort.”

Idag rör sig omkring 12 500 studenter i de toppmoderna lokalerna på Karlstads universitet. Bland annat har de tillgång till världens kanske enda svävande aula, kallad ägget, med plats för 110 personer. Tack vare det nära partneringsamarbete som involverat verksamhet, entreprenör, underentreprenörer, konsulter och byggherre är Karlstads universitet någonting som alla kan känna sig stolta över.

– Partnering är en samverkansform, men på sätt och vis gränsar det faktiskt till ideologi, påpekar Hans. Nyckeln till att vårt samarbete blev så framgångsrikt är att varenda en som medverkande var lojal mot partneringtanken genom hela byggprocessen. Vi trodde på partnering och vi trodde på varandra. Om tilltron inte varit ömsesidig, då hade projektet inte fungerat. Kanske är det inte någon slump att ”tillit” stavas ”tillit” åt båda hållen.

Ladda ner som PDF!