4 oktober 2019

Brister på många byggarbetsplatser

I en samordnad kontrollinsats mot drygt 100 företag på närmare 75 svenska byggarbetsplatser i förra veckan upptäcktes många allvarliga brister. En fjärdedel av företagen fick omedelbart förbud på grund av arbetsmiljöbrister och nästan hälften av företagen riskerar kontrollavgifter för brister i bland annat personalliggare.
Kontrollen utfördes av åtta myndigheter, som har regeringens uppdrag att stoppa brottslighet inom arbetslivet.

Det var ingen tillfällighet att myndigheterna riktade fokus mot byggsektorn. Myndigheterna beskriver att arbetsolyckor och regelöverträdelser är vanliga i branschen.
Det var både nybyggnationer och renoveringsprojekt som besöktes under den riktade kontrollinsatsen.
Arbetsmiljöverket beskriver på sin hemsida några resultat från insatsen:

Drygt 4 av 10 företag kommer att få krav på att åtgärda arbetsmiljöbrister.
Nästan 4 av 10 företag riskerar att få betala sanktionsavgifter.
En fjärdedel av företagen fick omedelbart förbud på grund av allvarliga arbetsmiljöbrister.
Ungefär hälften av företagen riskerar att få kontrollavgifter för bland annat brister i personalliggare.
Närmare ett 30-tal personer arbetade illegalt på de kontrollerade arbetsplatserna.

ANSVAR FALLER MELLAN STOLARNA

Bland bristerna som upptäcktes nämns saknad eller bristfällig fallskyddsutrustning, ställningar som inte uppfyller säkerhetsföreskrifter, ställningsplan och utbildningsbevis som saknas, felaktiga personalliggare och utländska byggarbetare som inte är anmälda i utstationeringsregistret eller arbetar illegalt.
Många av företagen har underentreprenörer i flera olika led som bidrar till att ansvaret på byggarbetsplatsen ibland faller mellan stolarna, skriver Arbetsmiljöverket på sin hemsida.
– Företag ska konkurrera på lika villkor och ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. Våra kontroller handlar också om att värna vår gemensamma välfärd och de företag som vill agera seriöst. Det är oroväckande att dessa företag ska behöva tävla mot de här företagen som på ett eller annat sätt inte följer reglerna, säger Arne Alfredsson, tillförordnad chef för avdelningen för myndighetsgemensam kontroll på Arbetsmiljöverket.

SKULLE INTE SKE I PARTNERING

Resultatet av kontrollinsatsen är på många sätt anmärkningsvärt. Det understryker inte minst vikten av kontroller.
Det finns i myndigheternas dokumentation inga uppgifter om typ av entreprenadform i de granskade projekten, eller om något av dem genomförs med partnering som samverkansform.
– Det blir påtagligt gång på gång hur viktigt det är med etik och moral i affärsuppgörelser. Jag är övertygad om att flera av de företag som riskerar sanktioner efter den här kontrollinsatsen uttrycker att de har ett etiskt tänkande, men det räcker inte med att prata om det eller notera det i sin affärsplan eller i ett kontrakt, utan vi behöver också träna på vad det innebär, säger Jonny Gustavsson på URKRAFT och fortsätter:
– I en partnering på det sätt som vi arbetar är det uteslutet med så allvarliga brister som uppdagats i den här myndighetskontrollen. Vi skriver alltid en partneringövernskommelse, som är ett moraliskt kontrakt, i alla projekt vi är engagerade i. Vi följer upp det regelbundet under hela projekttiden. Lever man inte upp till de kriterier vi ställer på partneringprojekt arbetar man helt enkelt inte i partnering.

Läs mer – så fungerar partnering

Åtta myndigheter ingår i regeringsuppdraget om myndighetsgemensamma kontroller: