Frågor och svar

URKRAFT:s experter svarar*: Med arbetsformen partnering på rätt sätt har beställaren fullt mandat att under hela kontraktstiden ha inflytande och påverka sitt projekt med avseende på ekonomi, kvalitet, tid, organisation och bemanning. Den möjligheten uppnår inte beställaren med andra kontraktsupplägg.

- För att åstadkomma den fulla kontrollen över sitt eget projekt måste beställaren tydligt beskriva i förfrågningsunderlaget samt reglera i entreprenadkontraktet på det sätt man vill bedriva sitt partneringarbete. Hela tanken med partnering är att beställaren ska sitta i förarsätet och behålla taktpinnen genom hela processen. Beställarorganisationen ska därför vara en integrerad del av projektorganisationen och aktivt deltaga i arbetet och besluten i projektet. (5)

URKRAFT:s experter svarar*: Det är beställaren som väljer om man vill använda arbetsformen partnering och man behöver göra det tidigt.

I litteraturen beskrivs partnering som ett sätt för beställaren att upphandla en innovatör för att man vill få ut fler mervärden totalt sett, än vad man hade fått om man valt ett annat upplägg. Det vill säga en innovativ organisation med nyckelpersoner som kan åstadkomma en slutprodukt för till buds stående medel som beställaren inte hade klarat av genom en traditionell upphandling utformad på färdiga handlingar till ett fast pris.

- En förutsättning för det är att upphandlingen görs i ett tidigt skede, gärna vid så kallade blanka papper, för att skapa så mycket mervärden som möjligt. En ytterligare förutsättning för ett bra resultat är att den organisation och de nyckelpersoner som får förtroendet, har vana vid och kompetens samt kapacitet att arbeta på det sätt som partnering innebär. (58)

URKRAFT:s experter svarar*: Löpande räkning innebär att Entreprenören har rätt till ersättning för alla nedlagda kostnader som kan hänvisas till kontraktet. - Därav är det viktigt att man skriver in i kontraktet hur löpande räkningsförfarandet ska fungera i en partnering, att ex vis: Ersättning för kostnader som är överstigande och inte finns med i kalkyl ingående i kontraktet ersätts inte. För att ett överskridande ska accepteras av Beställaren måste varsel i god tid ske om förändring och godkännas av Beställaren skriftligen. (42)

URKRAFT:s experter svarar*: Vår erfarenhet är att det blir rätt kvalitet på lösningar och materialet samt att arbetets utförande håller högre kvalitet med ett genomförande med partnering.

- Det är den inbördes dialogen mellan de olika nyckelaktörerna i ett projekt som avgör hur framgångsrikt projektet blir. Genom ett samspel mellan beställare, verksamhet, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer, plus en rätt prioritering av arbetsinsatser och resurser, kan man uppnå en högre kvalitet.

- Genom att tidigt i projektet identifiera och upphandla rätt kompetens hos en entreprenör och andra utvalda nyckelaktörer bidrar det till ett mer byggbart projekt och ett kvalitetsmedvetet byggande. (56)

URKRAFT:s experter svarar*: Arbetsformen partnering har fått stort genomslag i bygg- och anläggningsbranschen i Sverige, mycket tack vare att merparten av alla slutförda partneringprojekt de senaste tjugo åren genomförts på rätt sätt. Många går också våra utbildningar i partnering och med många utbildade projektdeltagare blir underlaget större för genomförandet av fler partneringprojekt. Trots det är entreprenader på ett traditionellt sätt med fast pris det som till antalet genomförs mest i Sverige, då vanans makt är stor.

- I till exempel Storbritannien och Danmark finns ståndpunkten från regeringshåll att genomföra projekt med arbetsformen partnering när offentliga medel nyttjas för att få så mycket värde som är möjligt av varje investering. Vi ser att allt fler offentliga beställare även i Sverige har upptäckt vilka förtjänster och mervärden man kan nå med arbetsformen för att utveckla det svenska samhället. Därför blir det allt vanligare med partnering. (13)

URKRAFT:s experter svarar*: Under 80-talet uppmärksammade den svenska industrin att de kände sig förbisprungna inom flera olika områden gentemot omvärlden. Man var oroliga över sin konkurrenskraft och fortsatta existens då man blev hårt ifrågasatta av sina kunder. Många svenska företag började outsourca sin produktion till östeuropeiska samt asiatiska låglöneländerna i tron om att det var den bästa lösningen för att snabbt kunna sänka kostnaderna för att behålla marknadsandelar. Detta förfarande med lägre kostnader orsakade andra problem bristande kvalitet, leveransförmåga och lagerhållning etc. Några av företagsledarna började därför intressera sig för och studera de japanska tillverkarna som på den tiden tog stora marknadsandelar snabbt. De hade tillverkning i Japan som var allt annat än ett låglöneland. Deras framgång bestod i att de hade en helt annan syn på hur relationerna med deras viktigaste leverantörer skulle fungera och hade infört en struktur med partnering som modell man arbetade efter. Skillnaden i hur västvärlden hanterade sina leverantörer med upphandlingar på lägsta pris och konkurrensutsättning av allt var markant i jämförelse och man började från svenskt håll intressera sig mer för det japanska sättet att arbeta. - Ett av flera företag som tog till sig och ville förändra sitt sätt att arbeta till mer partneringliknande upplägg var Volvo lastvagnar som vi på URKRAFT stöttade i deras arbete som konsulter under sent nittiotal och framåt. Inom byggindustrin känner vi till att man i mitten av 90-talet började få upp ögonen och intressera sig för partnering som arbetsform, men den kultur som då rådde inom byggbranschen med maktövertag, härskartekniker och priskonkurrens gjorde att det första partneringprojektet på rätt sätt handlades upp först i slutet av 90- talet och kom att få namnet CSK 2000 i Karlstad på Centralsjukhuset som genomfördes under flera år. Då hade man redan i decennier använt partnering internationellt vid genomförandet av samhällsviktiga projekt i många olika branscher. (15)

URKRAFT:s experter svarar*: Tillit är ingenting som uppstår av en tillfällighet, det är något man förtjänar i en relation och mellan organisationer. Tillit i ett partneringprojekt börjar hos beställaren redan i upphandlingsskedet genom en välarbetad upphandlingsstrategi och tydliga mål med vad man önskar få ut av att genomföra projektet med partnering. Det gör man genom att i förfrågningsunderlaget och i entreprenadkontraktet förklara och beskriva sitt arbetssätt samt hur man vill skapa öppenhet, transparens och tillit för att få till ett effektfullt projekt. I och med det blir spelreglerna tydliga för potentiella entreprenörer och lättare för både beställare och entreprenör med nyckelaktörer att leva upp till det man menar. - Tillit är en palindrom – stavas och uttalas likadant från båda håll, framifrån och bakifrån – och är ett gemensamt ansvar från både beställare och entreprenör tillsammans med andra parter att upprätthålla genom total öppenhet. (16)

URKRAFT:s experter svarar*: Nej, partnering används frekvent i industriell verksamhet, i modifierade modeller och i en rad andra branscher, till exempel i verkstads-, fordons- och gruvindustrin. Likaså är läkemedelsindustrin, it, teknik, vård och omsorg andra branscher där partnering framgångsrikt används.

- Vi ser också en trend där partnering sprids från rena bygg- och anläggningsprojekt till att också genomföras med upplägg kring energiåtgärder och hyresvärdsupplägg etc. (17)

URKRAFTs experter svarar*: URKRAFTs roll på partneringmarknaden är att utveckla den och dess aktörer för att utveckla det svenska samhället, och vi stöttar beställare, entreprenörer, underentreprenörer, konsulter och leverantörer som vill utveckla sig på riktigt. Vår roll är i huvudsak rådgivande och stöttande där vi förmedlar all den kompetens vi samlat på oss genom åren med den ständiga kompetensutveckling vi själva genomför internt inom URKRAFT kontinuerligt.

- Vi är noggranna i valet över vilka vi stöttar och som exempel när vi hjälper beställare med en upphandling är vi aldrig med och utvärderar utan endast leder och övervakar processen så att de genomförs på rätt sätt enligt våra svenska lagar och regler. (50)

URKRAFT:s experter svarar*: Huvudregeln är att ändringar ska undvikas efter anbudsgivning. Entreprenadkontraktet ska vara så utformat och noggrant genomgånget av beställaren innan publicering, så att anbudsgivarna kan räkna med att inga ändringar kommer att ske. Detta för att inte skapa spekulativa anbud och i ett senare skede om ändringarna genomförs snedvrida konkurrensen. De ändringar som kan accepteras är justering av omfattningen av entreprenaden, vilket kommer sig av att upphandlingen sker mycket tidigare än traditionellt. Vid så kallade blanka papper, vilket till mångt och mycket är en stor fördel och en viktig poäng med att upphandla och genomföra projekt med partnering. Det innebär att man tillsammans och i ett tidigt skede, med rätt nyckelaktörer, med rätt kompetens utformar projektets förutsättningar. Trots detta måste man i upphandlingen beskriva vad som ingår och var i geografin man ska utföra entreprenaden, för att anbudsgivare ska förstå vad som upphandlas och vad som krävs. Tumregeln är att det som inte står beskrivet i omfattningen vid publiceringen, kan heller inte genomföras i projektet. I kap 17, 14 § LOU/LUF framgår vad som är ändringar som inte är väsentliga: Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan en ny upphandling trots att ändringen inte omfattas av bestämmelserna i 9-13 §§, om ändringen inte är väsentlig. En ändring ska anses vara väsentlig, bl.a. om den 1. inför nya villkor som, om de hade ingått i den ursprungliga upphandlingen, skulle ha medfört att andra anbudssökande bjudits in att lämna anbud, att andra anbud skulle ha ingått i utvärderingen eller att ytterligare leverantörer skulle ha deltagit i upphandlingen, 2. innebär att kontraktets eller ramavtalets ekonomiska jämvikt ändras till förmån för den leverantör som har tilldelats kontraktet eller är part i ramavtalet, 3. medför att kontraktets eller ramavtalets omfattning utvidgas betydligt, eller 4. innebär byte av leverantör. (18)