Självkostnad tid - principer & beräkningsmall

Varför har vi tagit fram en modell för självkostnad tid?

Vad kostar egentligen en arbetad timme?

Frågan kan verka enkel. I praktiken är den betydligt mer komplicerad – och har under lång tid varit föremål för olika tolkningar i bygg- och anläggningsbranschen.

Det gäller inte minst i entreprenader som genomförs på löpande räkning och i partnering- och samverkansprojekt, där en stor del av ekonomin bygger på öppenhet, transparens och ersättning enligt självkostnadsprincipen.

URKRAFT har under många år använt beräkningsmallar för självkostnad tid i samband med upphandlingar och genomförande av entreprenader. Genom erfarenheter från ett stort antal projekt har vi samtidigt sett behovet av att ta ytterligare ett steg.

Vi har därför utvecklat en mer detaljerad modell där ambitionen är att tydligt visa vilka kostnader som bygger upp en faktisk självkostnad för arbetad tid, hur de beräknas och vilka kostnader som inte ska ingå.

Varför behövs en gemensam och tydlig modell?

Frågan om självkostnad är inte ny. Det har tidigare tagits fram modeller och vägledningar för att förenkla tillämpningen av självkostnadsprincipen.

Ett exempel är LR06, som utvecklades för förenklad debitering och kontroll vid arbeten på löpande räkning. Modellen byggde bland annat på schabloniserade procentpåslag på verifierade löner.

Efter 2015 upphörde dock Sveriges Byggindustrier, numera Byggföretagen, med att ta fram generella procentsatser. Ett av skälen var att pensionssystemet förändrats och att olika företags kostnadsbilder skiljde sig så mycket åt att generella schabloner inte längre ansågs ge en rättvisande bild av det enskilda företagets faktiska kostnader.

Byggherrarna har senare tagit fram en omfattande vägledning om tillämpningen av självkostnadsprincipen. Där konstateras bland annat att ett timpris inte är definierat i AB 04 eller ABT 06 och att parterna därför bör vara noga med att ange vad ett överenskommet timpris faktiskt omfattar. Vägledningen konstaterar samtidigt att detta långt ifrån alltid görs.

Det är här vi ser ett praktiskt problem.

I dag använder entreprenörer olika modeller för att beräkna sina kostnader samtidigt som beställare och upphandlare använder egna beräkningsgrunder, schabloner och krav. Om det redan i upphandlingen inte tydligt framgår vad som ska ingå i självkostnaden och hur den ska beräknas, skapas utrymme för olika tolkningar.

Det kan leda till svårjämförbara anbud, diskussioner under genomförandet och ekonomiska incitament som ingen av parterna egentligen önskar.

Självkostnad ska vara självkostnad – åt båda håll

Utgångspunkten för vår modell är enkel:

Entreprenören ska varken tjäna eller förlora pengar på sin självkostnad för arbetad tid.

Byggherrarnas vägledning beskriver samma grundläggande princip: entreprenörens vinst ska ligga i det avtalade entreprenörsarvodet och entreprenören ska, innan arvodet läggs på, i teorin varken ha gjort vinst eller förlust på projektets direkta kostnader.

Det innebär att en entreprenör inte ska bygga in dolda marginaler eller vinster i den redovisade självkostnaden. Vinsten ska vara synlig och hanteras genom det entreprenörsarvode som parterna har avtalat.

Men principen måste fungera åt båda håll.

En beställare bör på motsvarande sätt inte använda en beräkningsmodell som innebär att entreprenörens ersättning för arbetad tid systematiskt understiger den faktiska och relevanta självkostnaden.

Om entreprenörens faktiska självkostnad exempelvis är 650 kronor per timme men upphandlingsmodellen endast medger ersättning med 550 kronor, försvinner inte de resterande 100 kronorna för entreprenören.

Kostnaden finns fortfarande kvar.

Entreprenören måste då antingen acceptera en förlust eller försöka kompensera den någon annanstans i affären. Det kan exempelvis skapa incitament till högre entreprenörsarvode, andra påslag eller marginaler på andra kostnadsposter.

På motsvarande sätt ska en faktisk självkostnad på 600 kronor inte genom schabloner, interna beräkningsmodeller eller andra påslag förvandlas till 700 kronor innan entreprenörsarvodet läggs på.

Båda situationerna motverkar tanken med självkostnadsprincipen och minskar transparensen i affären.

En sund affär kräver rätt förutsättningar

Det handlar därför inte bara om hur entreprenören räknar.

Även beställaren, byggherren och upphandlaren behöver förstå hur en faktisk självkostnad för arbetad tid är uppbyggd.

Om en upphandling utformas så att en seriös entreprenör inte kan få täckning för sina faktiska och relevanta kostnader riskerar man att skapa ekonomiska drivkrafter till just de beteenden som en transparent ersättningsmodell är tänkt att motverka.

Det betyder självklart inte att dolda marginaler eller osunda prissättningsmodeller ska accepteras. Tvärtom.

Det betyder att affärsmodellen måste vara konstruerad så att öppenhet och korrekta kostnader också är ekonomiskt rationella för båda parter.

För oss är detta en viktig utgångspunkt:

En bra självkostnadsmodell ska inte gynna beställaren på entreprenörens bekostnad – eller entreprenören på beställarens. Den ska skapa förutsättningar för en sund och transparent affär mellan två parter.

Tydligheten behöver finnas redan i upphandlingen

Vår erfarenhet är att en fungerande självkostnadsmodell inte i första hand handlar om att kontrollera entreprenören i efterhand.

Det viktigaste är att beställare och entreprenör redan vid upphandlingen förstår och accepterar de ekonomiska spelreglerna.

Det behöver bland annat vara tydligt:

• vad som ingår i självkostnaden för arbetad tid,
• hur lön och faktiskt tillgänglig arbetstid ska hanteras,
• hur semester, arbetstidsförkortning, pensioner, försäkringar, arbetsgivaravgifter och andra arbetsgivarrelaterade kostnader ska beräknas,
• vilka kostnader som är företagsspecifika och därför behöver verifieras,
• vilka kostnader som inte ska ingå i självkostnad tid,
• vilka kostnader som i stället ska täckas av entreprenörsarvodet, och
• hur underlaget ska redovisas och kunna granskas.

Byggherrarnas vägledning framhåller också att parterna har stora möjligheter att avtala om hur kostnadsposterna ska hanteras och att förenklingar som avtalas redan vid upphandlingen kan göra anbuden lättare att jämföra och kostnaderna enklare att kontrollera.

Ju tydligare spelreglerna är före anbudslämningen, desto mindre utrymme finns för strategisk prissättning, olika tolkningar och efterföljande diskussioner.

Det skapar bättre jämförbarhet mellan anbudsgivarna och bättre förutsättningar för sund konkurrens.

Därför gör vi modellen öppen för alla

Vi har valt att publicera vår modell öppet och göra den tillgänglig för hela branschen.

Det gör vi därför att vi tror att både beställare och entreprenörer tjänar på gemensam kunskap, transparens och tydligare ekonomiska spelregler.

Modellen är inte framtagen för att fastställa vilket timpris en entreprenör ”ska” ha. Olika företag har olika lönenivåer, pensionskostnader, kollektivavtalade kostnader och andra företagsspecifika förutsättningar. Det är också en viktig anledning till att generella schabloner har sina begränsningar.

Vår ambition är i stället att skapa en gemensam struktur för hur självkostnaden kan beräknas och vilka kostnader som ska beaktas, samtidigt som företagsspecifika kostnader kan baseras på faktiska och verifierbara uppgifter.

Genom att publicera beräkningsmodell, principer, definitioner och källor vill vi också göra det möjligt för andra att förstå, använda, granska och utveckla modellen.

Vi gör inte anspråk på att ha det slutliga svaret på varje gränsdragningsfråga. Tvärtom välkomnar vi synpunkter och en fortsatt diskussion om hur modellen kan utvecklas när lagar, kollektivavtal, pensionsvillkor och andra förutsättningar förändras.

Vår förhoppning är att arbetet kan bidra till mer transparenta upphandlingar, mer jämförbara anbud, sundare konkurrens och färre ekonomiska diskussioner under entreprenadens genomförande.

En tydlig självkostnad handlar ytterst inte om att någon part ska betala mindre eller få mer betalt. Det handlar om att båda parter ska förstå vad den faktiska kostnaden är – och därefter avtala öppet om affären.

Vad bygger beräkningsmodellen på?

För att skapa en gemensam och verifierbar beräkningsgrund har vi gått igenom de lagar, kollektivavtal, standardavtal, vägledningar och andra underlag som påverkar entreprenörens kostnad för en anställd och den tid som kostnaden ska fördelas över.

Beräkningsmodellen bygger i grunden på två delar: den årliga personalkostnaden per anställd och den tillgängliga årsarbetstiden. Tillsammans utgör dessa grunden för beräkningen av självkostnad tid.

I den årliga personalkostnaden beaktas lön samt de lagstadgade och kollektivavtalade kostnader som är hänförliga till anställningen. Den tillgängliga årsarbetstiden utgår från årets möjliga arbetstid och reduceras med de faktorer som enligt modellen ska beaktas, exempelvis semester, helgdagar, arbetstidsförkortning och sjukfrånvaro.

För att fastställa vilka kostnader och tidsreducerande faktorer som ska ingå och hur de ska hanteras har vi bland annat utgått från:

• AB 04 och ABT 06 samt vägledningar om tillämpningen av självkostnadsprincipen,
• tillämpliga kollektivavtal för tjänstemän och yrkesarbetare,
• svensk lagstiftning avseende bland annat semester, sjuklön, arbetsgivaravgifter och pensioner,
• uppgifter från relevanta myndigheter och partsorganisationer, samt
• branschstatistik där en individuell faktisk kostnad eller frånvaro inte är lämplig som beräkningsgrund.

För varje kostnad eller tidsreducerande faktor som ingår i modellen har ambitionen varit att det ska finnas en tydlig, relevant och verifierbar grund. På motsvarande sätt ska kostnader som inte följer av dessa principer kunna identifieras och hållas utanför självkostnad tid.

Det innebär exempelvis att individuella eller företagsspecifika förmåner utöver vad som följer av lag eller kollektivavtal inte automatiskt blir en del av självkostnaden. Detsamma gäller kostnader som enligt entreprenadens ersättningsmodell ska täckas genom entreprenörsarvodet.

På så sätt skiljer modellen tydligt mellan entreprenörens faktiska självkostnad för den anställde och de kostnader samt den vinst som ska finansieras genom entreprenörsarvodet.

För att modellen ska vara möjlig att granska redovisar vi därför öppet de huvudsakliga rättskällor, kollektivavtal, vägledningar, statistik och övriga beräkningsunderlag som ligger till grund för den.

Ambitionen är att den som använder modellen inte bara ska kunna se hur självkostnad tid har beräknats – utan också förstå och verifiera varför respektive kostnad eller beräkningsfaktor ingår.

Så fungerar beräkningsmodellen

Beräkningsmodellen utgår från att självkostnad tid ska fastställas individuellt för respektive anställd utifrån två huvuddelar:

1. Årlig personalkostnad per anställd
Den årliga personalkostnaden består av den anställdes lön samt de lagstadgade och kollektivavtalade kostnader som enligt beräkningsprinciperna ska hänföras till anställningen.

2. Tillgänglig årsarbetstid
Den tillgängliga årsarbetstiden utgår från årets möjliga arbetstid och reduceras med den tid som enligt beräkningsprinciperna ska beaktas, exempelvis semester, helgdagar, arbetstidsförkortning och sjukfrånvaro.

Självkostnad tid beräknas därefter enligt följande princip:

Årlig personalkostnad per anställd ÷ Tillgänglig årsarbetstid = Självkostnad tid

Modellen innebär därmed att kostnaden för den anställde fördelas över den tid som utgör beräkningsgrund för självkostnad tid.

Det är viktigt att båda delarna blir rätt. En korrekt beräknad årlig personalkostnad ger inte en korrekt självkostnad per timme om den fördelas över fel antal timmar. På motsvarande sätt blir resultatet missvisande om årsarbetstiden är korrekt men kostnader som inte ska ingå har lagts till i personalkostnaden.

Det är därför kombinationen av rätt kostnader och rätt beräkningsgrund för arbetstiden som skapar en transparent och verifierbar självkostnad tid.

Beräkningsprinciper och beräkningsmall

För att göra modellen möjlig att använda i både upphandling och genomförande har vi tagit fram två dokument som hör samman och ska användas tillsammans.

Bilaga 1.1 – Beräkningsprinciper för självkostnad tid

Beräkningsprinciperna beskriver de gemensamma reglerna för hur självkostnad tid ska fastställas.

Bilagan reglerar bland annat vilka kostnader som ska ingå respektive inte ingå i självkostnad tid, hur den tillgängliga årsarbetstiden ska fastställas samt vilka krav som ställs på transparens, spårbarhet och verifierbarhet.

Dokumentet är utformat för att kunna användas som en kontraktshandling i partneringprojekt där arbetad tid ersätts enligt självkostnadsprincipen.

[Ladda ner Bilaga 1.1 – Beräkningsprinciper för självkostnad tid]

Bilaga 1.2 – Beräkningsmall för självkostnad tid

Beräkningsmallen är det praktiska verktyget för att genomföra beräkningen.

I mallen anges de individ- och företagsspecifika uppgifter som behövs för att beräkna den årliga personalkostnaden och den tillgängliga årsarbetstiden. Utifrån dessa uppgifter beräknas självkostnad tid för respektive individ.

Mallen skapar samtidigt en gemensam struktur som gör beräkningen lättare att följa, jämföra och verifiera.

[Ladda ner Bilaga 1.2 – Beräkningsmall för självkostnad tid]

Bilaga 1.1 och bilaga 1.2 är framtagna för att användas tillsammans. Beräkningsmallen ska tillämpas enligt de principer och avgränsningar som anges i bilaga 1.1.

Användning vid upphandling

Beräkningsprinciperna och beräkningsmallen är i första hand framtagna för att skapa tydlighet redan vid upphandlingen.

När samma principer gäller för samtliga anbudsgivare blir det tydligare vilka kostnader som får ingå i självkostnad tid och vilka kostnader som ska hanteras genom entreprenörsarvodet. Det skapar bättre förutsättningar för jämförbara anbud och minskar utrymmet för olika tolkningar efter kontraktstecknandet.

Om modellen ska vara avtalsbindande behöver den därför införas i upphandlingsdokumenten och kopplas till entreprenadkontraktet på ett tydligt sätt.

I genomförandet används samma modell för att fastställa, följa upp och verifiera självkostnad tid.

Samma ekonomiska spelregler följer därmed projektet från upphandling till genomförande.

Källor och beräkningsunderlag

För att modellen ska vara transparent redovisar vi öppet de huvudsakliga källor och underlag som ligger till grund för beräkningsprinciperna.

Källorna omfattar bland annat lagstiftning, kollektivavtal, standardavtal och vägledningar samt information från myndigheter och arbetsmarknadens parter. För vissa beräkningsfaktorer används även branschstatistik.

Källorna har olika funktion i modellen. Vissa reglerar en kostnad eller rättighet, medan andra används för att fastställa en procentsats, beräkningsgrund eller annan faktor.

Källmatrisen visar därför både vilket område som berörs, hur det behandlas i modellen och vilken huvudsaklig källa som ligger till grund för tillämpningen.

Princip för källsättning:

För tjänstepersoner/tjänstemän har källor från Byggföretagen/Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna och ITP-systemet använts i första hand. För yrkesarbetare har Byggavtalet mellan Byggföretagen och Byggnads samt Fora/SAF-LO använts i första hand. Lagkällor används för sådant som följer direkt av lag, exempelvis semester, arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt. Basbelopp anges som faktor, t.ex. 7,5 inkomstbasbelopp och 30 inkomstbasbelopp, inte som omräknade krontal i löptexten.

Källförteckning med direkta länkar

[SK1] Byggherrarna – Vägledning om tillämpning av självkostnadsprincipen
(https://www.byggherre.se/vara-fragor/upphandling-avtal-och-juridik/vagledningar-avtal-och-kontraktsmallar/vagledning-om-sjalvkostnadsprincipen)

[SK2] BKK – Förtydligande nr 2 om AB 04/ABT 06 kap. 6 §§ 9–10 och originalverifikat
(https://foreningenbkk.se/wp-content/uploads/2016/11/BKKs-fortydligande-2-11-110908.pdf)

[TA1] Sveriges Ingenjörer – Tjänstemannaavtalet Byggföretagen 2025–2027, avtal mellan Byggföretagen, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna
(https://www.sverigesingenjorer.se/kollektivavtal/avtalsomrade/byggforetagen/?block=22154&mode=Index&resourcename=1.+Tj%C3%A4nstemannaavtalet+-+Byggf%C3%B6retagen+2025+-+2027.pdf)

[TA2] Byggföretagen – Tjänstemannaavtalet; arbetstidsförkortning för tjänstemän från 1 april 2026
(https://byggforetagen.se/avtal/a3cd80f7-ff07-de11-b4e1-02bf9e69ca65/)

[TA3] Unionen – Byggföretagen, kollektivavtal och avtalsdokument
(https://www.unionen.se/kollektivavtal/byggforetagen)

[BA1] Byggnads – Ditt kollektivavtal; Byggavtalet 2025–2027 mellan Byggföretagen och Byggnads
(https://www.byggnads.se/stod-pa-jobbet/byggnads-kollektivavtal/ditt-kollektivavtal)

[BA2] Byggnads – ATF som kollektivavtalad förmån
(https://www.byggnads.se/aktuellt/2025/november/maxa-din-ledighet-med-hjalp-av-atf/)

[P1] Collectum – Aktuella premier och basbelopp för ITP; ange nivåer som faktor av inkomstbasbelopp, t.ex. 7,5 IBB och 30 IBB
(https://collectum.se/avtal-och-faktura/faktura-och-premier/aktuella-premier-och-basbelopp)

[P2] Avtalat – Tjänstepensionen ITP för tjänstemän
(https://www.avtalat.se/tjansteman/tjanstepensionen-itp/)

[P3] Fora – Avtalspension SAF-LO för arbetare
(https://www.fora.se/foretag/forsakringsavtalet-med-fora/tjanstepension-och-forsakringar-som-ingar/avtalspension-saf-lo/)

[P4] Avtalat – Avtalspension SAF-LO för arbetare
(https://www.avtalat.se/arbetare/avtalspension-saf-lo/)

[F1] Avtalat – Premier tjänstemän ITP 1; kollektivavtalade försäkringar och premier
(https://www.avtalat.se/arbetsgivare/kostnader-och-premier/premier-tjansteman-itp1/)

[L1] Skatteverket – Arbetsgivaravgifter
(https://www.skatteverket.se/foretag/arbetsgivare/arbetsgivaravgifterochskatteavdrag/arbetsgivaravgifter.4.233f91f71260075abe8800020817.html)

[L2] Socialavgiftslag (2000:980)
(https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialavgiftslag-2000980_sfs-2000-980/)

[L3] Semesterlag (1977:480)
(https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/semesterlag-1977480_sfs-1977-480/)

[L4] Skatteverket – Särskild löneskatt på pensionskostnader
(https://www.skatteverket.se/foretag/drivaforetag/foretagsformer/aktiebolag/sarskildloneskatt.4.6e8a1495181dad540843a8.html)

[L5] SCB – Sjukfrånvaro under sjuklöneperioden, de första 14 dagarna då arbetsgivaren betalar sjuklön
(https://www.scb.se/lamna-uppgifter/undersokningar/sjukfranvaro-under-sjukloneperioden-sus/)

Om informationen på denna sida

Informationen på denna sida är framtagen som stöd för förståelsen och tillämpningen av beräkningsmodellen för självkostnad tid. Sidan innehåller förklaringar, bakgrund, källhänvisningar och svar på vanliga frågor och utgör inte i sig en kontraktshandling.

I det enskilda entreprenadförhållandet gäller de kontraktshandlingar samt den version av bilaga 1.1 Beräkningsprinciper för självkostnad tid och bilaga 1.2 Beräkningsmall för självkostnad tid som har avtalats för entreprenaden.