Frågor och svar

URKRAFT:s experter svarar*: Ett rumsfunktionsprogram är ett dokument som tas fram inför ett projekt som beskriver varje enskilt rum i byggnaden. Rumsfunktionsprogrammet beskriver vad rummet ska användas till, hur många personer som ska vistas där, vilka funktioner rummet ska ha och om det finns särskilda krav på lokalernas utformning, inredning och utrustning, installationer, ytskikt eller andra tekniska krav osv.

Här förklarar URKRAFT begrepp & definitioner som används i samband med bygg- och anläggningsprojekt kopplat till partnering & samverkan. (29)

URKRAFT:s experter svarar*: ÄTA-arbeten är förkortning för Ändring, Tilllägg och Avgående arbete. Det är en Ändring som inte ingår i avtalade kontraktsarbeten som regleras som Tillkomnade eller Avgående arbete och kostnad.

Här förklarar URKRAFT begrepp & definitioner som används i samband med bygg- och anläggningsprojekt kopplat till partnering & samverkan. (11)

URKRAFT:s experter svarar*: En samordnad provning genomförs när hela byggnaden eller anläggningen är satt i drift men före slutbesiktning. Den syftar till att kontrollera sekvenser av funktioner som är beroende av varandra, t.ex att ljudnivån inomhus uppfyller ljudkraven när alla installationer är i drift, eller att dörrar stängs när brandlarmet går. Resultatet av den samordnade provningen dokumenteras och finns sedan med som ett underlag vid slutbesiktning.

Här förklarar URKRAFT begrepp & definitioner som används i samband med bygg- och anläggningsprojekt kopplat till partnering & samverkan. (9)

URKRAFTs experter svarar*: En vanlig utmaning är att få ledningssystemet att bli en naturlig del av verksamhetens arbetssätt, snarare än ett separat system med dokument och rutiner som inte används i praktiken.

Det handlar också om att skapa förståelse och engagemang i hela organisationen. Ledningen behöver vara tydlig med varför samverkan är viktig, vilka mål man vill uppnå och hur arbetet ska bedrivas. Samtidigt behöver medarbetarna förstå sin roll och hur de kan bidra.

En annan utmaning är att säkerställa att organisationens affärsmässiga förutsättningar, strukturer och kultur stödjer varandra. Det räcker inte att ha gemensamma värderingar om exempelvis ansvar, beslutsvägar och ekonomiska drivkrafter motverkar samarbetet.

Ett framgångsrikt införande bygger därför på delaktighet, tydligt ledarskap, praktisk tillämpning och regelbunden uppföljning. Målet är inte att skapa mer administration, utan att utveckla arbetssätt som gör samverkan mer effektiv och värdeskapande.

URKRAFTs experter svarar*: LOA står för lokalarea och är ett areabegrepp som används för att beskriva den yta i en byggnad som är avsedd för exempelvis kontor, butiker, restauranger och andra lokaler.

Lokalarean omfattar normalt de utrymmen som hör till lokalens användning, exempelvis kontorsrum, mötesrum, korridorer och andra tillhörande utrymmen. Gemensamma trapphus, teknikutrymmen och andra ytor som inte ingår i lokalen räknas normalt inte som LOA.

LOA används bland annat vid projektering, fastighetsförvaltning, hyresavtal och ekonomiska beräkningar. Begreppet är nära kopplat till uthyrning av lokaler, men LOA och uthyrningsbar area behöver inte alltid vara samma sak. Vilken area som ligger till grund för hyran beror på hyresavtalets villkor.

Hur olika utrymmen ska klassificeras och mätas regleras i svensk standard för areamätning.

URKRAFT:s experter svarar*: Gemensamma mål är en viktig del av partnering och samverkan. Men det räcker inte att formulera målen vid projektets start – de behöver också följas upp regelbundet för att säkerställa att projektorganisationen arbetar i den riktning som parterna har kommit överens om.

Genom systematisk måluppföljning får projektets deltagare möjlighet att bedöma hur väl samarbetet fungerar, om arbetssätten stödjer de gemensamma målen och om det finns områden som behöver utvecklas.

Uppföljningen skapar också förutsättningar för en öppen dialog om projektets styrkor, utmaningar och förbättringsmöjligheter. På så sätt blir målen inte bara formuleringar i ett dokument, utan ett aktivt verktyg för att styra och utveckla projektet.

URKRAFT:s experter svarar*: Samverkan handlar om hur människor och organisationer arbetar tillsammans för att nå gemensamma mål.

För oss på URKRAFT finns en viktig skillnad mellan samverkan och partnering.

Samverkan handlar framför allt om relationer, kommunikation, tillit, beteenden och det gemensamma arbetet och hör därför huvudsakligen hemma inom Kulturen i A-S-K modellen.

Partnering är däremot hela arbetsformen och omfattar Affären, Strukturen och Kulturen.

Samverkan är alltså en viktig och nödvändig del av partnering – men partnering innehåller mer än samverkan. (21)

URKRAFT:s experter svarar*: Schabloner eller á-timpriser kan vara enklare att administrera, men de behöver inte motsvara den individuellt beräknade självkostnaden för den person som utför arbetet.

Två personer med samma roll kan ha olika lön och därmed olika lagstadgade och kollektivavtalade kostnader. Skillnaden i självkostnad tid kan därför vara betydande.

Om en roll exempelvis ersätts med ett á-timpris på 750 kronor per timme, men personens beräknade självkostnad är 650 kronor, uppstår en marginal på 100 kronor per timme innan entreprenörsarvodet läggs på. Om självkostnaden i stället är 850 kronor får entreprenören inte täckning för den kostnad som enligt modellen ska ersättas.

En avvikelse på 100 kronor per timme kan låta liten, men motsvarar 100 000 kronor vid 1 000 arbetade timmar för en person. I en entreprenad med exempelvis fem tjänstemän och fem yrkesarbetare kan motsvarande avvikelse innebära 1 miljon kronor vid samma antal arbetade timmar per person.

Schabloner och á-timpriser kan därmed skapa ekonomiska incitament kopplade till vilken person som används i projektet. Det riskerar att skapa dolda marginaler eller kostnader och motverka de principer om öppenhet, transparens och gemensam ekonomi som partnering bygger på.

Vår modell utgår därför från den individuellt beräknade och verifierbara självkostnaden för den person som utför arbetet. Det skapar också spårbarhet mellan den person vars självkostnad har beräknats och den person vars arbetade tid redovisas och ersätts i projektet.

Schabloner kan däremot vara lämpliga för enskilda beräkningsfaktorer där individuell beräkning inte är ändamålsenlig. I vår modell används exempelvis branschstatistik för sjukfrånvaro och föräldralön som gemensam beräkningsgrund. Schabloner kan även användas som stöd vid budgetering och kalkylering, men ska då inte förväxlas med den individuellt beräknade självkostnad tid som ligger till grund för ersättningen.

URKRAFTs experter svarar*: Ja, ett väl fungerande ledningssystem enligt ISO 44001 kan bidra till att stärka ett företags konkurrenskraft, särskilt vid upphandlingar där samarbetsförmåga, organisation, ledarskap och genomförandekompetens har stor betydelse.

Genom ett systematiskt arbete med samverkan kan företaget tydliggöra hur man arbetar med exempelvis gemensamma mål, riskhantering, kommunikation, ansvarsfördelning och kontinuerliga förbättringar. Det kan skapa trovärdighet och ge konkreta exempel på företagets förmåga att genomföra projekt tillsammans med andra aktörer.

Vid offentlig upphandling är det dock alltid upphandlingsdokumenten och de tillämpliga upphandlingsreglerna som avgör vilka krav som får ställas och vad som får utvärderas. Ett ledningssystem eller en certifiering enligt ISO 44001 innebär därför inte automatiskt någon konkurrensfördel eller rätt till högre poäng.

Den största nyttan ligger i att företaget kan utveckla och visa upp en genomtänkt, dokumenterad och praktiskt fungerande förmåga att arbeta i samverkan – något som kan vara värdefullt både i upphandlingar och under projektens genomförande.

URKRAFT:s experter svarar*: Grunden för en självkostnad är att ingen part ska kunna tjäna eller förlora ekonomiskt på en självkostnad. I praktiken handlar självkostnad om verkliga kostnader och bygger med andra ord inte på generella nivåer. Lagkrav och kollektivavtal finns med bland grundförutsättningar för en självkostnad. Exakt vad som ingår i en ersättningsgill självkostnad ska regleras med skrivning i entreprenadkontraktet. I en självkostnad behöver också hänsyn tas till vad som finns angivet in CAK, där delar av personliga förmåner ska regleras genom entreprenörens arvode.

Här förklarar URKRAFT begrepp & definitioner som används i samband med bygg- och anläggningsprojekt kopplat till partnering & samverkan. (64)