Specialist inom VA-sektorn

Berätta… vem är Per Kullgren?
– Jag är 49 år och bor i Karlstad tillsammans med min fru Susanne och våra två döttrar, 18 och 21 år. Jag är född och uppväxt i Värmland, och har under stor del av mitt liv varit aktiv inom idrotten. Cykel och ishockey dominerade ungdomsåren och fram till år 2000 var jag ishockeydomare på allsvensk nivå. Nu mer är det ultralöpning som gäller. Ledarskap har alltid funnits med mig, inom idrotten, i militärtjänsten och på jobbet. Sedan 1994 har jag arbetat inom olika verksamheter som chef/ledare. Jag drivs av att se människor och organisationer utvecklas och lyckas. Och att få vara med och skapa det som ledare är stort. ”Even the smallest person can change the course of the future”. – Gandalf- Lord of the Ring!
– Min första anställning var i Göteborg år 1989 på Esab Tech. Jag byggde svetsmaskiner och min blivande fru gick på Balettakademin. Vi flyttade sen hem till Värmland igen och jag gick in som delägare i Uddmec AB och fortsatte inom verkstadsbranschen. Och nu, efter cheftjänster på NCC, Karlstads och Hammarö kommuner och Sweco är jag tillbaka som egen företagare i Wevaco AB. Jag drivs av ledarskap och dess utmaningar. Det har lett mig till URKRAFT där jag nu arbetar med partnering och utbildning.

Du är utvecklingskonsult – berätta lite om din roll inom URKRAFT!
– En utvecklingskonsult, i min värld, bidrar med stöttning, avlastning, råd och kompetensutveckling. Utvecklingskonsulten föregår med kunskap och erfarenhet, både som generalist och i valda delar som specialist. En utvecklingskonsult är lyhörd och flexibel och verkar för att skapa beslutsunderlag, verifierar tekniska lösningar, sätter frågor i olika perspektiv, både ekonomiska, tekniska och juridiska men även och inte minst ett brukarperspektiv. Inom VA-sektorn, där självkostnadsprincipen råder, blir detta extra viktigt. För att lyckas med detta som VA-konsult krävs erfarenhet. Inte minst i planeringen, upphandlingen och genomförandet av entreprenader. Men även erfarenhet av hur en kommun fungerar, vilka olika ställningstaganden och beslut som måste till för att ta sig ut i ett omvandlingsområde, sanera befintliga nät eller förnya vattenproduktion och avloppsrening. Erfarenhet av juridisk tillämpning inom VA-sektorn tycker jag har en avgörande betydelse för att på ett trovärdigt sätt bidra med konsekvensanalyser och verifiera genomförbarheten.

Hur länge har du arbetat med URKRAFT?
– Det började våren 2017 då jag var Partneringledare för ett VA-projekt i Göteborgstrakten. Jag kände att jag behövde vidareutveckla mig inom samverkansprojekt så jag tog kontakt med URKRAFT för att anmäla mig till en utbildning. Jag och Jonny (Gustavsson, grundare och ägare) började prata med varandra och nånstans i det fann vi möjligheter till samarbete. Eftersom jag har min bakgrund inom anläggning och VA samtidigt som URKRAFT fick flera frågor om hjälp från den branschen så gjorde vi slag i saken. Det började i Marks kommun hösten 2017.

Vilka projekt är du engagerad i just nu?
– Ja, sen starten på hösten 2017 har det rullat på bra. Som utvecklingskonsult inom partnering arbetar jag med konsulter, entreprenörer och beställare i pågående uppdrag, men jag är också Partneringledare direkt i projekten, bland annat i:

• Vivab i Varberg – Projekt ”Norra Ring” Ny överföringsledning VA
• Vivab i Varberg – Projekt ”Varbergs nya Vattentorn”
• Marks kommun – Projekt ”Renovering och ombyggnad av 35 stycken broar på 5 år”
• Marks kommun – Projekt ” Överföringsledning VA och ny gång- och cykelväg mellan Skene och Berghem”
• Kumlabostäder – Projekt ” Orgeltramparen – Renovering av cirka 90 lägenheter

Och jag är upphandlingsstöd i följande kommande projekt:

• Vivab i Varberg – Upphandling av 12 km ny råvattenledning.
• Nora Fastigheter AB – Upphandling av ny högstadieskola
• Marks kommun – Upphandling av skredriskåtgärder längs Viskan.
• Stenungsunds kommun – Upphandling av Omvandlingsområde för VA

Du är specialiserad på frågor som rör vatten- och avloppsnätet. Hur ser det ut rent allmänt med det i Sverige?
– Vi sitter på en tickande bomb. Flera kommuner har kommit en bra bit i omställningen av sina VA-anläggningar men många har bara börjat. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten behöver Sveriges kommuner öka investeringstakten från cirka 12 miljarder kronor per år till mellan 16 och 20 miljarder kronor per år de kommande 20 åren för att Sverige ska ha en chans att bibehålla god status i vattenleveranserna. Detta kommer också att innebära att våra VA-taxor måste fördubblas under den här perioden för att vi ska klara av att bära inversteringskostnaderna.

Fungerar partnering även inom detta området?
– O ja absolut. Jag skulle vilja påstå att det är nödvändigt för Sveriges kommuner att hitta alternativ till våra traditionella entreprenadformer för att klara av det stora arbete som behövs i vårt avlånga land. Det är inte ovanligt att VA-organisationer i Sverige har relativt få medarbetare och för att då klara av att upphandla och leda många projekt samtidigt, vilket kommer att krävas, behövs nytänkande och tidig hjälp från samhällets olika aktörer.

Så vad är ditt råd till de som äger vatten- och avloppsnät?
– Gör en statusbedömning över era VA-anläggningar, del för del, så att ni vet vart insatserna krävs. Sedan skapar ni projektportföljer som innehåller ett antal prioriterade, likartade eller sammanhängande åtgärder. Dessa portföljer upphandlas sedan som ”Strategiska Partneringprojekt med flera huvuddelar över tid. Om man väljer att upphandla bara ett projekt i partnering rekommenderar jag att man kopplar ett antal optioner till detta projekt så att det finns utrymme att agera om det behövs utan att behöva genomföra ytterligare tidskrävande upphandlingar. Och framför allt – tveka inte att ta hjälp med planering och upphandling. Vi kan inte hjälpa alla men vi kan hjälpa många.