URKRAFT:s experter svarar*: Huvudregeln är att ändringar ska undvikas efter anbudsgivning. Entreprenadkontraktet ska vara så utformat och noggrant genomgånget av beställaren innan publicering, så att anbudsgivarna kan räkna med att inga ändringar kommer att ske. Detta för att inte skapa spekulativa anbud och i ett senare skede om ändringarna genomförs snedvrida konkurrensen.
De ändringar som kan accepteras är justering av omfattningen av entreprenaden, vilket kommer sig av att upphandlingen sker mycket tidigare än traditionellt. Vid så kallade blanka papper, vilket till mångt och mycket är en stor fördel och en viktig poäng med att upphandla och genomföra projekt med partnering. Det innebär att man tillsammans och i ett tidigt skede, med rätt nyckelaktörer, med rätt kompetens utformar projektets förutsättningar. Trots detta måste man i upphandlingen beskriva vad som ingår och var i geografin man ska utföra entreprenaden, för att anbudsgivare ska förstå vad som upphandlas och vad som krävs. Tumregeln är att det som inte står beskrivet i omfattningen vid publiceringen, kan heller inte genomföras i projektet.
I kap 17, 14 § LOU/LUF framgår vad som är ändringar som inte är väsentliga:
Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan en ny upphandling trots att ändringen inte omfattas av bestämmelserna i 9-13 §§, om ändringen inte är väsentlig.
En ändring ska anses vara väsentlig, bl.a. om den
1. inför nya villkor som, om de hade ingått i den ursprungliga upphandlingen, skulle ha medfört att andra anbudssökande bjudits in att lämna anbud, att andra anbud skulle ha ingått i utvärderingen eller att ytterligare leverantörer skulle ha deltagit i upphandlingen,
2. innebär att kontraktets eller ramavtalets ekonomiska jämvikt ändras till förmån för den leverantör som har tilldelats kontraktet eller är part i ramavtalet,
3. medför att kontraktets eller ramavtalets omfattning utvidgas betydligt, eller
4. innebär byte av leverantör.
(18)
Författare
