URKRAFTs experter svarar*: Efter tilldelningen vill anbudsgivare som inte fått kontraktet ofta ta del av det vinnande anbudet och ibland även övriga anbud. Det kan vara viktigt för att förstå hur beställaren har genomfört utvärderingen och varför ett annat anbud bedömts som bättre.
När den absoluta anbudssekretessen har upphört betyder det inte att alla uppgifter automatiskt blir offentliga. Vissa uppgifter kan fortfarande omfattas av sekretess.
Om en upphandlande myndighet lämnar ut ett anbud där uppgifter har maskerats och den som begärt handlingen anser att för mycket har sekretessbelagts kan denne begära ett formellt och överklagbart beslut från myndigheten.
Ett beslut att inte lämna ut en allmän handling eller vissa uppgifter i den kan överklagas direkt till kammarrätten. Kammarrätten kan då pröva om det finns rättsligt stöd för att uppgifterna ska omfattas av sekretess.
URKRAFTs rekommendation:
Vårt råd till beställaren är att efter avslutad upphandling eftersträva så stor öppenhet och transparens som lagstiftningen medger.
Sekretess ska självklart respekteras när det finns ett verkligt och rättsligt skyddsbehov. Men uppgifter bör inte maskas enbart för att en anbudsgivare har önskat det eller för säkerhets skull.
För de anbudsgivare som inte fått kontraktet är möjligheten att förstå hur beställaren har bedömt anbuden viktig. Om stora delar av det vinnande anbudet, utvärderingen eller andra relevanta handlingar är maskade kan det vara svårt att förstå varför ett anbud vann och ett annat inte gjorde det.
Det kan skapa onödig misstänksamhet och frågor kring om upphandlingen har gått rätt till, även när beställaren faktiskt har genomfört utvärderingen helt i enlighet med upphandlingsdokumenten.
Beställaren bör därför göra en noggrann och självständig sekretessprövning och lämna ut så mycket information som möjligt inom ramen för lagstiftningen.
Så långt sekretessreglerna tillåter bör det gå att förstå hur utvärderingen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och hur dessa förhåller sig till de kriterier och förutsättningar som angavs i upphandlingsdokumenten.
Om en anbudsgivare ändå anser att för mycket har maskerats kan denne begära ett formellt överklagbart beslut och därefter låta kammarrätten pröva sekretessbedömningen.
Öppenhet efter tilldelningen skapar förståelse för beslutet och stärker förtroendet för att upphandlingen har genomförts på det sätt som beställaren beskrev från början.
Vår erfarenhet är att transparens också är en del av en god affärskultur. En anbudsgivare som inte vunnit ska, så långt sekretessreglerna medger, kunna förstå varför. Det skapar lärande inför kommande upphandlingar och kan samtidigt minska onödiga misstankar om att bedömningen inte gått rätt till.
Författare
