URKRAFTs experter svarar*: En anbudsgivare kan begära att vissa uppgifter i anbudet ska omfattas av sekretess, exempelvis uppgifter om affärs- eller driftförhållanden där ett offentliggörande kan medföra ekonomisk skada.
Det kan exempelvis handla om detaljerade prisuppgifter, företagsspecifika arbetsmetoder, tekniska lösningar, strategier eller andra affärsmässigt känsliga uppgifter.
Anbudsgivaren bestämmer däremot inte själv vad som slutligen omfattas av sekretess. När den absoluta anbudssekretessen har upphört ska den upphandlande organisation som omfattas av offentlighetsprincipen göra en självständig sekretessprövning när handlingarna begärs ut.
En sekretessbegäran bör därför tydligt ange vilka uppgifter som anses känsliga och vilken skada ett offentliggörande skulle kunna medföra.
URKRAFTs rekommendation:
Begär inte slentrianmässigt sekretess för hela anbudet eller stora textblock. Identifiera i stället de konkreta uppgifter som verkligen är affärskritiska.
En bra kontrollfråga är:
Är uppgiften verkligen företagsunik och känslig – eller går samma information redan att hitta offentligt?
Om exempelvis namn på medarbetare, organisation, referensprojekt, arbetsmetoder eller andra uppgifter redan finns på företagets hemsida, i årsredovisningar, artiklar, sociala medier eller andra öppna källor blir det normalt svårare att motivera varför samma information i anbudet behöver omfattas av sekretess.
Det kan naturligtvis finnas mer detaljerad information i anbudet som inte tidigare offentliggjorts. Därför måste den konkreta uppgiften och risken för skada alltid bedömas.
Vårt råd är därför att begära sekretess så precist som möjligt – för de uppgifter som verkligen behöver skyddas, inte för hela avsnitt för säkerhets skull.
Författare
