Stora utmaningar i Eskilstuna tågdepå-projekt

Byggnaden är mer än 220 meter lång, och innanför garagedörrarna finns dubbelspår med plats för fyra tåg samtidigt. Tågdepån är byggd som serviceanläggning för Mälardalstrafiks 33 nya tåg som sätts i trafik under 2019. Det går att serva tågen underifrån, från marknivå, sidorna och ovanifrån.
Anläggningen har uppfyllt målet ”Sveriges bästa tågdepå”, fast projektet stod för en rad utmaningar innan byggstart. Då var det till exempel ingen som visste hur tågen skulle se ut.
– Vi hade en uppsjö av involverade intressenter och bara den saken gjorde projektet komplicerat. Att det sedan inte fanns ett tåg ens på ritbordet när vi började projektera tågdepån gjorde det ännu mer komplext. Vi visste inte heller vilka som skulle bemanna depån, eftersom upphandlingen så dags inte var påbörjad. Allting var en utmaning, berättar Göran Härngren, URKRAFT:s partneringledare.

MÅNGA INTRESSENTER ATT TA HÄNSYN TILL

Han engagerades strax innan årsskiftet 2016. När partneringöverenskommelsen undertecknades i mars 2016 fanns många frågetecken kvar, men de var i alla fall identifierade.
– Eskilstuna kommun var formell beställare, PQ Projektledning hade uppdraget som projektledare och biträdande projektledare och Mälardalstrafik var hyresgäst. Peab Anläggning med Peab Bygg upphandlades som entreprenör och sedan fanns intressenter som Trafikverket, SJ och Green Cargo. Trafikverket hade till exempel krav på att ingen trafik fick ställas in under projekttiden, berättar Göran Härngren.Tre anbudsgivare ville bygga Eskilstuna tågdepå. Upphandlingen vanns av Peab, och kommunstyrelsen godkände en budget på 541 miljoner kronor. Slutnotan hamnade på drygt 600 miljoner, fast man talar ändå om ett projekt som höll budget.
– Hyresgästen kom med en del tilläggsbeställningar men hyresintäkter täcker kostnaden och inga skattemedel har behövt skjutas till, berättar Per Idesten som var Eskilstuna kommuns projektledare.

TIDIGARE PROJEKT VÄGLEDDE TILL PARTNERING

Från kommunledningskontoret, där Per Idesten sitter, saknades tidigare erfarenhet av att arbeta i partnering, men det fanns ändå ingen tvekan när det valdes att genomföra projektet i samverkan.
– Eskilstuna Kommunfastigheter har nyligen genomfört projekt som badhuset och den nya arenan i partnering, och deras erfarenhet plus synpunkter från PQ Projektledning vägledde oss. Det fanns så många förutsättningar som var osäkra, att kommunen inte skulle ha möjlighet att ta fram handlingar för en vanlig entreprenad, säger Per Idesten.
Niclas Norman, PQ Projektledning, var projektledare. Hans analys är att Eskilstuna tågdepå är ett skolboksexempel på projekt lämpligt för partnering.
– Man ska veta att partnering inte är något elixir eller universalmedel för byggprojekt, utan man måste se till omständigheterna. Om jag hårdrar det lite så visste vi inte vad vi skulle bygga, var vi skulle bygga, när det skulle vara klart eller vad det skulle komma att kosta. Med tanke på den osäkerheten hade det här inte kunna genomföras i en traditionell entreprenad, säger Niclas Norman.

UTAN PARTNERING HADE PROJEKTET STOPPATS

Projektet tog flera vändningar, där samverkansformen partnering gjorde att man ändå kom framåt. Bland annat ändrades förutsättningarna för nyttjande av området där depån byggts, och anslutningen till Trafikverkets huvudspår visade sig mer komplicerad än vad som först antogs.
– Hade vi inte arbetat i partnering hade projektet slagit stopp där. Nu kunde vi konstatera att det fanns ett hinder, men kunde planera om och fortsätta arbetet. Vår plan var från en sida till den andra, men nu fick vi vända på planen och starta projektet i andra ändan. Det var inte gratis, men vi tappade inte någon tid, säger Niclas Norman.

FRÅNGICK TRADITIONELLT AGERANDE

Tågdepån ligger på Gredby bangård med direkt anslutning till spår och perronger på Eskilstuna centralstation. Den geografiska placeringen medförde att processer i projektets alla skeden noggrant fick planeras eftersom tågtrafiken genom Eskilstuna skulle fungera som vanligt.
Frånvaron av framtida brukare i den anläggning som skulle byggas, tågdepåns personal, ställde också projektet på prov.
– I partneringprojekt är vi noggranna med att lyssna på vilka förväntningar som finns hos dem som ”flyttar in” när projektet färdigställts. Men här fanns det ingen personal att fråga eftersom upphandlingen inte var påbörjad när vi projekterade tågdepån, så vi kunde inte få input från det hållet. Men vi visste att det från Eskilstuna kommuns håll fanns ett konkret mål om sysselsättning för 100 personer i anläggningen, berättar Göran Härngren.

EFTERLÄNGTAT ARBETE FÖR KONSTRUKTÖRER

Nu, när Eskilstuna tågdepå är i drift, pratar man till och med om 150 arbetstillfällen. Men projekteringen fick alltså genomföras utan att följa traditionella rutiner för samverkan i ett partneringprojekt. Göran Härngren säger att man ändå hade lycka i det arbetet:
– Vi hittade två erfarna konstruktörer, deras engagemang var ovärderligt för oss. Och de var riktigt entusiastiska. Vid vår start-workshop sa den ene ”äntligen får vi vara med och bygga en depå från grunden, det har vi väntat på i 30 år”.
Projektet Eskilstuna tågdepå stod inför ännu fler utmaningar.
– Spårområdet var klassat som ett saneringsområde även om ingen noggrann undersökning gjorts. När den gjordes upptäcktes behovet av att sanera området, och det var tidskrävande. Vi hade hela tiden en kamp mot klockan, Mälardalstrafik ville ju ha byggnaden klar i tid för de väntade på leverans av tåg, förklarar Göran Härngren.

RESULTATET ÖVER FÖRVÄNTAN

I januari 2017, ett år efter att startmötet hölls, blev det byggstart och trots en tidplan som satte press på projektdeltagarna lyckades man bli klara i tid. I augusti 2018 var tågdepån klar.
– Det var över huvud taget ett bra genomfört projekt. Det var komplext med många stora utmaningar, men Peab Anläggning med Peab Bygg var en bra och skicklig entreprenör som anpassade sig efter kundens önskemål och behov. Det fanns en kontinuitet bland nyckelpersonerna i projektet. I en tid där konkurrensen är enormt stor i byggbranschen byttes bara en platschef på tre år. Det är bra, säger Göran Härngren.
Per Idesten, kommunens projektchef, konstaterar att projektet överträffat alla förväntningar:
– I och med att projektet var komplext och att det långt in i byggprocessen fanns så många osäkerhetsfaktorer sa vi att vi får vara nöjda om det blir bra till 80 procent, och att 20 procent kunnat bli bättre. Men nu står vi och är nöjda med 95 procent och konstaterar att fem procent kunde genomförts ännu bättre, säger han.

HYRESGÄSTEN BORDE VARIT MED

Eskilstuna tågdepå var det förta byggprojekt som Per Idesten över huvud taget varit engagerad i, och han konstaterar att man internt inte var riktigt förberedd på vilken insats som krävdes av Eskilstuna kommuns organisation.
– Vi hade en styrgrupp som skulle underlätta för projektledningen, men i kommunen fungerar arbetsgången inte riktigt som projektorganisationen förväntar sig. Där kan vi bli bättre, säger han.
Per Idesten säger också att hyresgästen, Mälardalstrafik AB (Mälab), borde suttit med i styrgruppen för projektet.
– Då hade alla frågor vi behövt ställa till dem kunnat besvaras i projektet, och det hade varit värdefullt, säger han.

MÅNGA KOMMUNER VISADE INTRESSE

Sammanlagt var ett tusen personer engagerade i projektet. Vid en slut-workshop lyftes tankar som ”tänk om samma gäng fått bygga en depå till, om vi haft ett uppdrag som väntat direkt…”.
– Lärdomar, erfarenheter, organisationsutveckling… vi har gjort en resa som slår varenda tågresa i det här landet. Det är det mest komplexa jag varit med om som partneringledare, säger Göran Härngren.
Från början fördes en diskussion om i vilken kommun som tågdepån skulle byggas. Mälardalstrafik, som köpt in de 33 nya tåg som går under benämningen Mälartåg, ägs av Region Stockholm, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län och Region Östergötland. Det är klart att många kommuner visar intresse för en anläggning som medför mer än 100 arbetstillfällen.

STORT PÅ ALLA SÄTT

– När det väl bestämts att bygga i Eskilstuna fanns det ändå mycket som var oklart. Från början var det till exempel inte tänkt att byggas så här stort, och när den tanken lyftes krävdes ett nytt bygglov. När det beviljades fick man också riva någon gammal byggnad, säger Göran Härngren och fortsätter:
– Jag vill säga att detta var den ultimata utmaningen. Det var många personer inblandade, mycket pengar och stora företag och organisationer. Men genom att det var ett partneringprojekt fick vi en gemensamhetskänsla. Projektledaren var duktig och väntade så länge som möjligt för att invänta upphandlingen av tåg innan vissa lösningar låstes. Det var skickligt att parera allt arbete när vi inte hade någon marginal i tidplanen. Eskilstuna tågdepå var ett gemensamt projekt, det tog tid att vinna förtroende genom alla organisationer, men vi jobbade oss fram och skapade tillit. I mätningar vi gjort nåddes över 80 procents arbetstillfredsställelse, och det är bra.

RAKA SPÅRET IN FRÅN ÅRSSKIFTET

Niclas Norman, PQ Projektledning, är också nöjd med processen:
– Alla är inte vana att arbeta i partnering, och det tar tid för oss alla att lära sig. Men detta var ett projekt där det var som mest tydligt att arbeta i partnering. Vi har tagit lärdomar av projektet, och kanske skulle vi haft ett trepartsavtal där även Mälardalstrafik fanns med i partneringupplägget, säger han.
Eskilstuna tågdepå färdigställdes i augusti 2018, invigdes i september och anläggningen trimmades in under årets sista månader. Sedan årsskiftet 2019 är den färdig att tas i bruk.