Varberg sparade 38 miljoner i partnering

Diskussionen om skola i Trönninge väcktes för många år sedan. Det som diskuterades var storleken – skulle den byggas för 600 eller 800 elever?
– En del tyckte att det var överkapacitet att bygga för 800 elever men jag känner ingen oro utan tycker att det var för väl att vi byggde stort. Vi är 63 000 invånare i Varberg i dag och växer med mellan en och en-och-en-halv procent om året. Vi behöver hela tiden titta på förskolor, skolor och äldreomsorg, säger Ann-Charlotte Stenkil (M) som är ordförande i kommunstyrelsen.
Hon säger att man praktiskt taget redan funderar över när nästa skola behöver byggas. Den tanken bekräftas av Micael Åkesson (M) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i kommunen:
– I centrum och södra delen av Varberg får vi nog åstadkomma ytterligare något inom ett par år. Vi skall precis beställa en behovsanalys för centrumområdet som inkluderar Mariedalskolan som är sliten och sannolikt måste rustas upp, säger han.

REKORDINVESTERING – MEN UTAN PRESTIGE

Att satsningen blev Varbergs största investering någonsin påpekas förstås med jämna mellanrum, men politiskt har det inte varit någon stor sak.
– I nämnden är vi medvetna om den saken, men vi är bara inblandade i skolan och har tillgång till idrottshallen. I kommunstyrelsen har det säkert investeringsstorleken diskuteras på ett annat sätt, säger Micael Åkesson.
Fast det är inte mängden pengar man vill fokusera på. Så här säger Ann-Charlotte Stenkil:
– Trönnige skola och Tresteget byggdes inte för att vara ett prestigebygge men det är en rejäl satsning och det har blivit väldigt bra.
Även om det fanns synpunkter på den politiska beslutsgången ser man från barn- och utbildningsnämnden bara fördelar att skolan fick klartecken innan området i övrigt var planerat.
– Det visar på politisk handlingskraft. Vi såg behovet och skulle vi inte fått klar skolan i tid hade vi behövt använda paviljonger och det hade blivit ännu dyrare, säger Micael Åkesson.

MEDFÖRDE RISK OCH MÖJLIGHETER

Behovet att bygga skola i Trönninge betydde inte med automatik att ett idrottscentrum skulle byggas på samma tomt. Det kunde ha stannat vid en idrottshall för att täcka skolans behov av idrottstimmar.
– Vi såg både en risk och möjlighet med Trönninge för den verksamhet vi ansvarar för. Risken var att det skulle ta pengar för idrottsinvesteringar som kunde fördröja genomförandet att bygga en friidrottshall. Möjligheten var att vi kunde påskynda processen genom att bygga ihop med Trönninge skola. Med samordningsvinster skulle det bli mer kostnadseffektivt, säger Christofer Bergenblock (C) som är ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden.

DYRARE MEN KOSTNADSEFFEKTIVT

I juni 2014 beslutades om en förstudie av en kombinerad friidrottshall och idrottshall.
Parallellt med det arbetet växte planerna för Trönninge skola, från 600 till 800 elever. Med en större skola blev det också tydligt att en idrottshall inte var tillräckligt för att täcka behoven av tider.
– Det finns en inriktning att bara bygga fullstora idrottshallar till skolorna i Varberg, och därför stod vi med behovet att bygga två idrottshallar i Trönninge. Då jämfördes skillnaden att bygga två hallar eller en större anläggning som samtidigt blir dyrare men som fler behöver och som blir mer kostnadseffektiv, förklarar Christofer Bergenblock.

PARTNERING INGET POLITISKT BESLUT

Nu när Trönninge skola och idrottscentrum står klart finns en stor belåtenhet med beslut och satsning. Att projektet genomfördes i partnering var inget politiskt beslut, för det var Varbergs Fastighets AB i kraft av beställare som avgjorde den saken.
– Det är klart att vi i nämnden undrade vad partnering är, men det fanns inga diskussioner om det var bra eller dåligt. Jag ser med den information jag fått om partnering att det finns möjlighet att göra direktupphandlingar med lokala under-
entreprenörer och det är positivt. Som politiker känner jag inte att vi var inblandade i Trönninge under resans gång, och på den punkten ser jag gärna mer återkoppling i framtida partneringprojekt. Men jag vet att verksamheten varit informerad och engagerad under hela processen och det är positivt, säger Micael Åkesson.
Ann-Charlotte Stenkil invigde skolan i augusti 2017:
– Klart att vi i Varberg är stolta att skolan är på plats. Jag vet att den är uppskattad och att många valt att gå i Trönninge även om det innebär längre skolväg. Jag hörde under invigningen de som sa; ”tänk om vi fått gå i en sån skola”. Det är spännande och jag är nöjd med att vi höll både tidsplanen och budgeten, säger hon.

Trönninge skola och Tresteget idrottscentrum

Byggherre: Varbergs kommun
Beställare: Varbergs Fastighets AB
Totalentreprenör: ByggDialog
Arkitekt: Fredblad arkitekter
Partneringledare: URKRAFT Partnering & Ledarskap
Partnering-UE:

• Vent:   Assemblin
• El:        Assemblin
• Styr:    Systeminstallation, Varberg
• Mark:  Varbergs Anläggningsservice
• VS:       Assemblin

Konstruktör: WSP
Konsult miljöbyggnad: Andersson & Hultmark
Projektets omfattning: F-9-skola för 800 elever, tillagningskök, idrottscentrum med friidrottshall, idrottshall, gymnastikhall och gym.
Area: 9 200 kvm BTA Trönninge skola
9 400 kvm BTA Tresteget idrottscentrum
Produktionskostnad (byggherre- och entreprenadkostnad):
Skola: 223 mkr (budget 248,5)
Idrottscentrum: 119 mkr (budget 132)
Projekttid: augusti 2014-augusti 2017

CITAT FRÅN NYCKELPERSONER I PROJEKTET

MARTIN RYLANDER, BESTÄLLARE

“För oss finns det både möjligheter och skyldigheter när vi går in i partnering. Det är vår plikt att vara engagerade i projekten och vi ges därigenom möjlighet att vara med och påverka resultatet även när byggprocessen är igång. Samtidigt upplever vi att både våra egna medarbetare, entreprenörens personal och underentreprenörer uppskattar samverkansformen. Trivsel på arbetsplatsen betyder större engagemang och det har vi förstås nytta av.
Eftersom det är lite extra arbete i början är det mer lämpligt i större än mindre projekt. Men det är snarare komplexiteten än storleken som gör att partnering är bra, som till exempel vid stora ombyggnadsprojekt, stora skolor eller simhallar. Då väljer vi med fördel partnering. Även projekt med upprepningseffekter lämpar sig bra för partnering.”

Martin Rylander, VD Varbergs Fastighets AB, om partnering som samverkansform.

LEIF JÖNSSON – ARKITEKT

“Vi noterade allt som hade betydelse för hur skolan skulle planeras. Antal elever, åldrar, fritidsverksamheten och vilken ålder barnen har där… ja, allting. Ritade jag någonting var det sambandsringar för att tydliggöra att en verksamhet behövde ligga nära en annan. Men jag ritade ingenting som liknade ett rum eller en byggnad.
Vi har ett ansvar när vi jobbar med skattemedel, och det måste vi ta på allvar. Skolans pengar ska inte gå till lokaler utan till bättre undervisning och fler lärare. Jag hör många gånger skolledare säga ”vi vill ha många salar för 30 elever”, men jag nöjer mig inte med det svaret utan vill veta varför. Finns det verkligen behov av stora salar? Bygger vi för stort är det resursslöseri, och ännu värre är att eleverna kan sitta utspridda i en för stor sal och då blir undervisningen lidande. Det är inte så vi utvecklar skolan.”

Leif Jönsson, Fredblad arkitekter var starkt engagerad i utformningen av skolan. Han utförde en noggrann research, och han nöjde sig inte med önskemål utan begärde motiv till önskemålen innan han satte sig vid ritbordet.

ELISABETH THELNE – REKTOR

“På vår första work shop kändes det wow… vad häftigt.
Leif (arkitekten) utmanade oss, bad oss titta på beläggningen i skolan för att få fakta innan han började med ritningar. Vi gick igenom rum för rum, lade skuggschema för att se hur det skulle fungera i praktiken. Där vann vi mycket som gjorde att det fanns utrymme att uppfylla många andra önskemål.”

Elisabeth Thelne, en av rektorerna vad Trönninge skola, var involverad redan från början av byggprojektet.

JONNY GUSTAVSSON – PARTNERINGLEDARE

“Det går inte nog understryka hur viktigt det är med samarbete. Att lägga tid på att bygga teamet är alltid väl investerade pengar. När vi i ett byggprojekt känner varandra är vägen till de mest konstruktiva och effektfulla lösningarna inte alls komplicerad. Därför kommer vi se partnering som samverkansform i ännu större utsträckning framöver.
I en partnering är det inte egna intressen utan projektets bästa som är det centrala. För några kan det låta egendomligt att tänka mer på projektet än det företag vars namn jag har tryckt på arbetskläderna, men det är den känslan som behöver komma fram för att nå bäst resultat. Sedan ska förstås entreprenörer tjäna pengar, men man ska vara nöjd med det arvode som begärs i anbudet och som man sedan skriver avtal om i partneringen.”

Jonny Gustavsson, partneringledare från URKRAFT Partnering & Ledarskap.