Sverige skiljer sig från länder där partneringen en gång togs fram och skapades. Här är det inte lösningar på tvister och osämja, utan entreprenörers möjlighet att få bidra med sin kompetens i ett tidigt skede som drivit utvecklingen.
Partnering som arbetsform växte fram som ett svar på byggbranschens utmaningar med konflikter, kostnadsökningar och bristande samarbete. Även om ursprunget kan spåras till den amerikanska ingenjörskåren, var det i stor utsträckning entreprenörerna själva som drev utvecklingen vidare. De såg behovet av att arbeta närmare beställaren och tillsammans hitta lösningar som gynnade både projektets kvalitet, tid och ekonomi.
I Sverige var det också entreprenörer som tog initiativet till att introducera partnering som arbetsmodell, ofta i samarbete med beställare som var öppna för nya arbetssätt. Genom att erbjuda transparens, öppen redovisning och gemensamma mål kunde entreprenörerna visa på fördelarna jämfört med traditionella former. På så sätt har partnering utvecklats från ett alternativt arbetssätt till ett etablerat verktyg för att genomföra komplexa projekt med högre grad av samverkan.
När utvecklingen inte drivs av staten och offentliga beställare, utan genom företag på sina håll, uppstår flera varianter av partnering. Det bildas många uppfattningar och begreppet definieras olika. Därför är utbildning i partneringkonceptet viktigt för både beställare och andra aktörer i branschen. En gemensam förståelse för vad partnering innebär – dess syfte, struktur och arbetssätt – är avgörande för att skapa den öppenhet och tillit som modellen bygger på. Utan denna gemensamma grund riskerar projekten att falla tillbaka i traditionella mönster där konflikter, otydlighet och suboptimering tar överhanden. Genom utbildning och gemensamma processer kan man istället säkerställa att partnering blir mer än ett ord i ett avtal, och i praktiken fungerar som det kraftfulla verktyg för samarbete och värdeskapande som det är tänkt att vara.
I Europa var Storbritannien tidigt ute med att införa partnering som arbetsform. Efter flera lyckade pilotprojekt infördes rekommendationer av staten genom rapporter, riktlinjer och policydokument kring partnering i offentliga byggupphandlingar. I syfte att komma till rätta med de många konflikter som präglade branschen. Ett annat föregångsland är Danmark som, liksom Storbritannien, valt att lagstadga om partnering vid offentliga byggen.
info@urkraft.com | 0500-48 14 44
URKRAFT:s experter svarar*: Man kan aldrig vara säker eller gardera sig mot opålitliga och oärliga organisationer och personer. De förekommer både på beställare- och leverantörssidan och bygg- och anläggningsbranschen är särskilt utsatt. Därför är det viktigt att göra ett noggrant arbete innan man bestämmer sig för att välja partnering, så att man som beställare vet vad man söker efter hos en leverantör och kan ställa krav för att utvärdera på det.
Risken för lurendrejeri försvinner inte bara för att man arbetar i partnering, men de affärsförhållanden som gäller för partnering kan begränsa utrymmet för oärliga aktörer om man gör det på rätt sätt. Som beställare ökar chansen att handla upp den affärspartner man söker efter, om man är noggrann under upphandlingen. Beställaren behöver lägga tid på förarbetet så att man kan vara tydlig med vad man söker efter och ha ett beprövat robust system att utvärdera anbudsgivare på.
När projektet är igång är det viktigt att man, som beställare, är engagerad och kontinuerligt gör avstämningar och uppföljningar mot uppsatta mål. En engagerad beställare kommer snabbt upptäcka om en eller flera av aktörerna som deltar i partneringupplägget inte lever upp till det som förväntas av en.
- Beställaren har möjlighet genom skrivningar i en partnering, att ta till åtgärder om det visar sig att entreprenören eller dess upphandlade parter inte åtgärdar påtalade brister genom att exempelvis avbryta eller häva entreprenaden eller delar av den. (61)
URKRAFT:s experter svarar*: Partnering är en strukturerad arbetsform där vi genom gränsöverskridande samarbete skapar mervärde.
- Definitionen innebär att alla ingående aktörer i partneringupplägget – alltifrån beställare, brukare och förvaltare till entreprenör, konsulter, underentreprenörer och leverantörer måste ha en värdegrund som överensstämmer med arbetsformen och mandat i sin egen organisation att arbeta för att uppfylla projektets gemensamma mål i första hand och de egna intressena i andra hand. (3)
Partnering har under 2000-talet blivit allt mer frekvent inom framför allt byggbranschen, men arbetsformen bygger på samverkan och passar lika bra att praktisera i vilken annan bransch som helst där flera parter arbetar i samma projekt och påverkar varandra.
Läs mer
I partnering kliver beställaren in och är en aktiv part i projektet. Det betyder att beställaren är delaktig i möten och med i processen från den stund kontraktet är undertecknat och hela vägen tills det avslutas.
Läs mer
Lagen om offentlig upphandling (LOU) gäller för statliga, regionala och kommunala myndigheter/företag/verk. LOU och LUF utgör i sig inget hinder för att upphandla i partnering, men det ställer stora krav på att beställaren är tydlig på vilka kriterier en upphandling avgörs. Där har vi stor kompetens.
Läs mer
Det var den enskilt största kommunala satsningen i ett byggprojekt i Varbergs historia. Samtidigt sparades 38 miljoner kronor i projektet.
Läs mer