Vxl: 0500-48 14 44



Våra referenser

Claes Pettersson om partnering ur ett konsultperspektiv

Claes Pettersson arbetar på konsultföretaget Cowi och är projektledare i Hus 60 – Det nya operationshuset vid Centralsjukhuset i Karlstad som byggs i partnering.

Vad innebär din roll som konsult i ett partneringprojekt?
Rollen som konsult kan se väldigt annorlunda ut, beroende på vilken sorts konsult du är, och i vilket projekt du arbetar. I projekt Hus 60 så är jag projektledare, vilket innebär att jag jobbar främst tillsammans med projektledningen och projektchefen och ser till att de andra konsulterna sköter sina uppgifter och håller en bra planering. Jag är med i alla skeden, från programskedet till att vi gör relationshandlingar i slutet. Särskilt i partnering känns det väldigt viktigt att ända från start engagera alla aktörer i projektet. I mångt och mycket är det därför jag tycker att partnering är en så bra samarbetsform – för att alla kan bidra med sina kunskaper genom hela projektet. Vi har större möjlighet att ringa in de bästa lösningarna för projektet då. Dessutom får vi en bättre arbetsmiljö när alla involverade känner att de gör sitt för projektet och att deras del är viktig för helheten. Det blir helt enkelt roligare att arbeta när du vet att ditt arbete uppmärksammas och uppskattas.

 

I vilka projekt passar partnering bäst?
Framförallt i stora och komplexa projekt. Ska du bygga en lada kanske inte partnering känns jätteaktuellt direkt. Men ska du däremot bygga ett sjukhus, då är partnering starkt att rekommendera. I sådana här projekt ser jag stora mervärden i partnering – med rätt personer blir det en betydligt effektivare process än traditionellt. Eftersom de som projekterar gör det tillsammans med entreprenören som ska utföra projektet i ett senare skede, så får entreprenören en klarare bild av vad det är som ska åstadkommas. Det är även nyttigt att involvera de andra konsulterna, som till exempel VVS-konsulterna redan tidigt och fånga upp deras tankar och erfarenheter medan vi fortfarande har lätt att applicera dem i projektet.

När man går in i ett partneringprojekt bör åtminstone en aktör ha vetskap om hur vi ska arbeta för att uppnå en framgångsrik partneringsamverkan. 

Sedan har vi ju stor möjlighet att förändra under projektets gång i partnering också, vilket kanske känns extra aktuellt när vi bygger ett sjukhus. Ett nytt sjukhus bör ha det senaste och bästa när det står klart, och utrustning som kan vara aktuell i början av projektet kan mycket väl ha hunnit bli föråldrad när projektet nått sitt slutskede. Så i ett projekt där förändringsbenägenhet och flexibilitet är ett måste, är partnering absolut ett väldigt effektivt sätt att arbeta på.

 

Varför används partnering inte redan traditionellt i komplexa projekt?
Med största sannolikhet handlar det om en osäkerhet som kommer ur brist på kunskap om det här arbetssättet. Det är trots allt ett förhållandevis nytt sätt att jobba, förutom möjligtvis i Karlstad där man jobbat effektivt i partnering i mer än 10 år. Men jag tror att fler och fler börjar titta mer på det här sättet att jobba, allteftersom fler lär sig vad partnering handlar om. Det är väldigt viktigt att bära med sig att när man går in i ett partneringprojekt så måste åtminstone en aktör ha vetskap om hur vi bör arbeta för att uppnå en framgångsrik partneringsamverkan som håller i sig genom hela projektet. Finns inte kunskapen hos beställare eller entreprenören så är det väldigt lämpligt med en partneringledare som kan stämma av, följa upp och finnas till hands om några frågor skulle uppstå. Det krävs engagemang för att partnering ska fungera. Finns bara engagemanget där, då kan det bli hur bra som helst.

Om du skulle sammafatta partnering i tre ord, vad skulle du säga då?
Tillit, engagemang, bättre kvalitet