Vxl: 0500-48 14 44



Våra referenser

Thomas Johansson, projektledare

Thomas Johansson arbetar som samordningsansvarig projektledare på Va-avdelningen i Norrtälje kommun. De har tre partneringprojekt igång; ett sjöuppdrag där man ska bygga långa sjöledningar, ett uppdrag där man har överföringsledningar och distributionsledningar, samt ett projekt där nästan 500 fastigheter ska byggas ut kommunalt med vatten och avlopp. 

Varför valde ni att bygga i partnering?

Vi har uppmärksammat att det är svårt att göra bra handlingar eftersom det finns så många olika parametrar att hålla koll på i den här branschen. Ofta blir brist på kunskap ett hinder. I Norrtälje kommun äger vi inte marken vi bygger på och det händer ibland att grundkartor inte stämmer riktigt, eller att informationen som finns sedan tidigare och de faktiska förutsättningarna vid byggplatsen ”haltar”, och då kan man få en ganska trasslig resa. Därför känns det betydligt bättre, smartare och tryggare att utnyttja varandras kunskaper och kontakter för att nå fram till det bästa resultatet både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Det möjlig gör att vi har längre tid på oss att gemensamt att planera och projektera för att uppnå optimal lösning för bägge parter och vi gemensamt är ansvariga för den valda lösningen och metodval.

De allra flesta som är inblandade i våra partneringprojekt tycker att det är skitkul!"

Personligen tilltalas jag också mycket av att jobba i partnering eftersom jag tycker att det känns väldigt naturligt att man ska hjälpas åt och jobba tillsammans mot ett gemensamt mål istället för att vara motparter. Dessutom har vi märkt att det verkligen gynnar projektet när vi kan ha entreprenörerna nära till hands. Det blir betydligt lättare att fixa och dona med saker som dyker upp längst vägen, saker som i projekt med sämre kommunikation skulle kunna växa sig till problem för att vi inte hinner ta tag i dem tillräckligt snabbt. Framförallt ser vi ett stort värde i att träffa leverantörerna och kunna ta del av deras kunskap och resonemang. Partnering känns helt enkelt utvecklande, både för branschen och för mig som person - man lär sig otroligt mycket yrkesmässigt, och dessutom så får man en betydligt trevligare resa tillsammans. De allra flesta som är inblandade i våra partneringprojekt tycker att det är skitkul! 

Tror du att det kommer bli vanligare med partnering hos er?

Ja, det tror jag. Den täta kommunikationen i partnering underlättar för alla parter, eftersom det behövs en ständig dialog i anläggningsprojekt. Markavtal, till exempel, kan ta olika lång tid att få eftersom vi inte äger marken och det krävs ett gott samarbete mellan väldigt många parter för att allt ska fungera. Stannar maskineriet till på ett ställe så blir det knepigt, och ofta frustrerat, för alla inblandade. 

Nästa steg för oss blir att föra in partneringtänket ännu djupare i våra projekt. Planen är att göra enbart en mindre förstudie kring projektet innan vi involverat andra aktörer, eftersom vi vill börja med ett blankt papper och föra en diskussion redan i tidigt skede om vad vi vill åstadkomma i projektet, och hur vi bäst åstadkommer det. 

Varför är inte partnering redan det naturliga sättet att jobba, när nu kommunikation är så viktigt?

Jag tror att många arbetat i partneringliknande konstellationer sedan tidigare, men det har saknats en mer officiell form för att strukturera upp samarbetet och göra det tryggt. Jag försöker själv alltid komma nära entreprenören och lösa de situationer som uppstår med så få mellanhänder som möjligt, det är sunt förnuft. Har man tur så kommer man bra överens och kan till och med hitta nya bra idéer under projektets gång, men därefter så har väl traditionen varit sådan att man tittar lite på idéerna på vardera håll och jobbat med budgetpris, incitament och liknande. 

Den här branschen kan vara rätt konservativ, men jag tror att partnering är ett utmärkt sätt att blanda erfarenheter och beprövade metoder sedan tidigare med nytänkande och ett mer öppet arbetsförhållande mellan aktörerna.  

Vad tänker du om partnering framåt?

Eftersom man har jobbat betydligt mer med partnering i hus än i anläggning finns nog den mesta kunskapen just nu i husdelen, men jag ser fram emot när man kan börja hålla partneringutbildningar som är ännu mer anläggningsrelaterade. På vissa punkter är anläggnings- och husarbete lika, men på andra är de helt annorlunda, så skulle det vara bra att särskilja vissa delar. Till exempel hur man beskriver en handläggning i ett anläggningsprojekt upphandlat i partnering, eller frågor anknutna till regelverken när man upphandlar i AB eller ABT. Jag hoppas verkligen på att få arbeta mer i partnering framåt – det är ett väldigt givande sätt att jobba! 

Hur upplevde du URKRAFTs partneringutbildning i Arlanda? 

Jag tycker det var mycket bra att man var en så blandad grupp – det bygger på ”vi”-tänket som är så viktigt i partnering. Det var väldigt givande att ha alla parter där, och få ta del av så många olika synsätt på hur man gör handlingar, hur man ska tänka i partnering, vad som händer när man kliver ifrån det traditionella sättet att jobba, hur tidigare projekt fungerat.  

Var det något speciellt moment som du uppskattade mer? 

Studiebesöket gav mycket. Det är alltid bra med konkreta exempel och att i första hand få höra de medverkande berätta om vilken resa de gjort. Därutöver uppskattade jag som sagt möjligheten till att diskutera med andra deltagare och med kursanordnare och ta del av deras erfarenheter av partnering.

Vad tyckte du om URKRAFT som utbildningsanordnare?

Bra! URKRAFT såg till att diskussionerna hade någon form av styrning samtidigt som de var lyhörda för vad vi som deltagare var intresserade av. Efter att ha gått URKRAFTs utbildning i Stockholm rekommenderade jag två av mina entreprenörsföretag som jag jobbar med, SVEAB och Rådmansö Markentreprenad AB, att gå URKRAFTs partneringutbildning i Luleå. Både för att det är en väldigt bra grundutbildning i partnering och så att vi får samma syn på samverkan.